Slottet vid sjön

På Hjälmarens norra strand står ett av landets ståtligaste slott, Stora Sundby. I slottet bor en ung familj, Mauritz och Ida-Sofia med sina två små barn. Till sitt förfogande har de ett hus med fyra stora torn för årstiderna, tolv mindre för årets månader, 52 rum motsvarande antalet veckor och 365 fönster för, ett för var dag.

Det var så grevinnan Ulrika De Geer ville ha det, en romantisk riddarborg vid Hjälmarens strand, när hon och maken greve Carl, en av landets största jordägare, förvärvade egendomen under tidigt 1800-tal. Det de köpte var i själva verket en renässansborg som i 300 år varit i den adliga familjen Sparres ägo. Slottet hette på den tiden Sundby Hus. Dessförinnan fanns redan under senmedeltiden ett försvarsverk på platsen strategiskt placerat vid Hjälmaresund. Det sägs att Albrekt av Mecklenburg belägrade den gamla fortifikationen på 1300-talet. Murresterna kan än idag skådas i Storas Sundbys ekpark.

Borgen från 1500-talet föll som sagt inte Ulrika i smaken. Hon ville ha något mer à la mode och inget var mer i ropet än romantik, riddarborgar och Sir Walter Scott. Hans böcker om ridderliga rebeller som Ivanhoe och Rob Roy var tidens bestsellers. Så kom det sig att en ritning beställdes från Skottland med Sir Walters eget Abbotsford House som förlaga. Scotts arkitekt Peter Frederick Robinson ritade en normandisk riddarborg i nygotik och Ulrika var nöjd. Storbyggmästaren Abraham Nyström fick uppdraget att förverkliga grevinnans dröm. Han var också Baltzar von Platen behjälplig med anläggandet av Göta kanal och uppförandet av kanalbolagets hus utmed Sveriges blå band,

Det tog 16 år. 1848 stod sagoslottet färdigt med sin praktfulla stora riddarsal högst upp. På det magnifikt schackrutiga golvet i svartvitt, står en modell av slottet i trä som Nyström lät tillverka. Renässansborgen utgör slottets kärna med bland annat ett klassiskt tunnvalv där väggarna är klädda med vapen. Längst in står en riddarrustning på vakt, komplett från topp till tå med hjälm, visir, harnesk, bröstplåtar, höft-, lår- och benskenor.

Von Platen är ett av de namn som förekommer i ägarlängden liksom Hamilton och Silfverschiöld. Genom giftermål och arv tillföll slottet 1888 den friherrliga ätten Klingspor med rötter i Västergötland, numera företrädd av Mauritz och Ida-Sofia. De ser sig som förvaltare av ett kulturarv men också moderna företagare. Ida-Sofia sköter webb, media och publika kontakter. Mauritz är mer hands on.

Till slottet hör 3 600 ha mark. Här bedrivs certifierat skogsbruk och jakt. Egendomen omfattar även 1500 ha vatten som arrenderas ut till yrkesfiskare. Gården håller dovhjort och mufflonfår i hägn för viltvård, köttproduktion och bibehållande av ett betat och öppet landskap. En och annan high end-tillställning kan nog tänkas äga rum på själva slottet liksom konserter och filminspelningar som Young Royals, Royalteen och nu senast En kunglig affär med Staffan Göthe i rollern som Gustav V.

På slottet anordnas visningar och guidade turer, särskilt under våren. Parken är öppen året runt för besökare. Ett omistligt utflyktsmål är caféet i gamla orangeriet med rabatter, rosengångar, utsökt traktering och betagande utsikt över sundet. Ett annat är den nya gårdsbutiken. I det gamla snickeriet invid vägen kan man numera handla fryst vilt från gården. Butiken har därtill ett rikligt utbud av allehanda rotsaker, grönsaker, cider, oljor, honung, mozzarella och mycket mer, det mesta ekologiskt och lokalt producerade varor. Idén är att skapa ett hållbart nätverk av traktens producenter och leverantörer direkt till kund. En av odlarna dyker upp för att besiktiga sitt sortiment. Kvalitet är prio ett. Han mönstrar ut ett par påsar potatis. Det är sådant som händer. Men vitkålen står sig oväntat bra, konstaterar han och utlovar snar leverans av primörer som rädisor och sallat.

För 22 år sedan sattes ett nytt slottskök in på Stora Sundby. Valet föll på Kvänum som för ändamålet tog fram en innanförliggande ramlucka med profilerad innerkant och vackert fasad spegel. Luckan var inspirerad av högreståndsmiljöer kring förra sekelskiftet och fick självfallet namnet Sundby, numera en aktad och avhållen trotjänare i vår Real Classic-serie.

En del behöver göras. Öppen eller täckt förvaring i de inre regionerna är en fråga uppe till intern debatt. Mauritz och Ida-Sofia har inte bestämt sig. Spiskåpa med fläkt och kanal ska åtgärdas. Vår inredare Birgitta Silfverberg har tumstocken med sig. Men på det hela taget har köket på Stora Sundby med snickerier i kulören Kalk målad på ask åldrats med behag. Mässingsdetaljer i spisen från Ilve skiner i kapp med rader av antika kastruller i putsad koppar ovanpå skåpen.

När idén om en gårdsbutik väl slagit rot och börjat spira, föll det sig naturligt för Mauritz att vända sig till oss på Kvänum, uppvuxen som han är med köket som bär slottets namn. Jag steg in i butiken på Sibyllegatan i Stockholm och förklarade mitt ärende, berättar han. Birgitta var omedelbart med på noterna. Hennes entusiasm har varit ovärderlig för projektet, säger Mauritz. Det är ömsesidigt, säger Birgitta som ritat butiken. Det har varit ett givande samarbete. Vi hade en begränsad budget, berättar hon. Men det är ofta bra. Det sätter kreativiteten på prov.

Birgitta valde att inreda butiken som ett kök med skåp och luckor längs väggarna och en köksö centralt i rummet. Här finns en sorts inbyggd trevnad och intimitet. Man vill helt enkelt stanna en stund. Spröjsade fönster släpper in flödigt med ljus. Sviten av skåp har både öppen förvaring och lucka vilket ger rummet djup och variation. Väggarnas liggande timmer, en eldstad i fonden av handslaget tegel och golvets breda tiljor bildar en rustik och tidlös inramning. Brädorna är den gamla körgången i laggårn från 1600-talet, ett vackert exempel på vad det hela handlar om – cirkulär ekonomi, återbruk och en alldeles påtaglig närvaro, kanske platsens ande.

Luckan är förstås Sundby. Skåp på bänken är lillasyster Broby i vår Real Classic-serie. Kulören är genomgående Rökgrå handmålad på ask och de betsade bänkskivorna är skönt ådrad alm som vuxit på gården. Köksön fungerar som disk, kassa och kontor med iPad. Men Mauritz antyder potentialen som just – köksö. Några induktionshällar, lite komplettering av utrustningen och det är klappat och klart för matlagningskurser med en förfaren chef de cuisine. Den ena idén föder den andra. Varför inte en krog, fine dining i lantlig och höggradigt historisk miljö? Mauritz är en sann entreprenör, en drömmare med öppna ögon. Ekonomibyggnader finns det gott om, bara inspektorsbostället skulle platsa som herrgård i vilket sammanhang som helst. Så, vem vet? Stora Sundby är en plats med uråldriga traditioner. Men här händer ständigt något nytt.